Eller Postkodsmiljonären som det numera heter. Har faktiskt stött på programledaren Rickard S på Stora Stockholm. Ett Blått band i ena handen och en lagotto i den andra. Med en mycket förvånad blick. Ja vi har nog alla varit där eller nästan. Nybörjare, sådant som händer. Bara att träna vidare eller skaffa en snyggare hund.

Nu till inlägget Har nu under några veckor jobbat som avbytare. Jag gillar det, det gör jag verkligen. Dels är bönderna rätt nöjda med mig tydligen. Svårt att få beröm när man jobbar själv. Man kan klappa sig själv på huvudet och säga "Duktig av dig Lisa" Inte samma sak. Verkligen inte. Mest för jag bara sa så till mig själv när jag gjort något riktigt klantigt. Och jag är rätt bra på det. Vad kan hända? Allt jag gör har jag gjort i massor av år, olika rutiner men i princip samma saker. 

Tillbaka igen, Nu menar jag inte att man varje arbetsdag kan vinna en miljon. Då hade ju avbytare ställt sig i kö hos bönderna. Det är heller inte speciellt nervöst eller man behöver inte vara speciellt allmänbildad för att klara av jobbet. Nä det är inte det jag tänker på som är likheterna.

Det är mer  vadvardetnumangjordehär?-ställena Man står en stund och tänker, försöker sortera minnen och få någon klarhet i vad som skulle göras och hur.

50-50 är en fantastisk metod. Antigen fungerar det eller så inte. Vilket håll skulle denna spak vara? Var det denna knappen? Här fungerar den metoden utmärkt.

Ring en vän Japp, pappa är väldigt bra att ringa om man står och inte vet vad man ska göra. Det löser sig. Pappa är bäst.

Fråga publiken har jag aldrig behövt göra, än. Det kommer säkert. Jag får knacka på hos några grannar, ställa frågan och de som svarar mest troligt får jag väl lita på.

Nu ska jag skutta ut och flytta på ett elaggregat!